10 svenska författare du måste läsa

Sverige har en rik och dynamisk litteraturscen. Här presenterar vi tio samtida svenska författare som vuxna och unga vuxna vana läsare måste upptäcka. Dessa författarskap speglar dagens Sverige genom allt från språk och identitet till kärlek, spänning och samhällskritik. Listan fokuserar på nu verksamma författare som skriver på svenska, med exempel på verk och varför de är betydelsefulla i vår tid.

1. Jonas Hassen Khemiri

Jonas Hassen Khemiri (född 1978) slog igenom 2003 med sin debutroman Ett öga rött, en berättelse om en ung svensk-tunisisk mans identitetssökande. Boken blev en enorm framgång. Den såldes i över 200 000 exemplar och var Sveriges mest sålda roman 2004. Khemiri har sedan dess etablerat sig som en av sin generations viktigaste författare norstedts.se. Hans verk präglas av lek med språket, humor och skarp skildring av frågor kring språk, makt och tillhörighet i det mångkulturella Sverige. 2015 vann han Augustpriset för romanen Allt jag inte minns, en gripande skildring av minne och vänskap. Khemiris författarskap, som också omfattar pjäser och noveller, är både underhållande och tankeväckande, och har översatts till över 25 språk athenas.se.

Exempel på verk: Ett öga rött (2003); Allt jag inte minns (2015).
Läs mer: Khemiris egen hemsida khemiri.se Norstedts förlag norstedts.se.

2. Sara Stridsberg

Sara Stridsberg (född 1972) är en nyskapande författare och dramatiker som ofta utforskar kvinnoröster och marginaliserade öden i historien. Hon romandebuterade 2004 med Happy Sally, men fick sitt breda genombrott med Drömfakulteten (2006), en fri litterär fantasi om radikalfeministen Valerie Solanas liv. Romanen hyllades för sin djärva blandning av fakta och fiktion i en ”febrig, vibrerande prosa”, och belönades med Nordiska rådets litteraturpris 2007. Stridsberg har mottagit en rad andra utmärkelser och har nominerats till Augustpriset fem gånger. Hennes poetiska och drömlika stil, som i romanen Beckomberga (2014) om en mentalvårdshistorisk miljö, utmanar läsaren och ger nya perspektiv på ämnen som feminism, psykisk ohälsa och utanförskap. Stridsberg valdes 2016 in i Svenska Akademien men lämnade den 2018 under #MeToo-krisen, vilket understryker hennes integritet och engagemang för kulturens trovärdighet.

Exempel på verk: Drömfakulteten (2006); Beckomberga: Ode till min familj (2014).
Läs mer: förlagsprofil hos Albert Bonniers Förlag albertbonniersforlag.se.

3. Johannes Anyuru

Johannes Anyuru (född 1979) började som poet men har blivit en tongivande romanförfattare som skildrar identitet, tro och samhälle ur nya vinklar. Anyuru har ugandiskt och svenskt ursprung och växte upp i Borås. Han fick sitt stora genombrott med romanen De kommer att drunkna i sina mödrars tårar (2017), en dystopisk berättelse om terrorism och framtidens Sverige. Boken, som Anyuru började skriva efter terrorattentatet mot Charlie Hebdo 2015, utspelar sig i ett framtida Göteborg präglat av extremism och övervakningliteraturfestival.com. Romanens unika blandning av politisk skärpa och sci-fi-element belönades med Augustpriset för årets skönlitterära bok 2017. Anyurus författarskap, även tidigare verk som En storm kom från paradiset (2012), behandlar frågor om utanförskap, våld och hopp, ofta med poetisk intensitet och moraliskt djup. Han anses idag vara en viktig röst inom svensk samtidslitteratur för sin förmåga att ge liv åt erfarenheter från samhällets olika sidor.

Exempel på verk: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar (2017); En storm kom från paradiset (2012).
Läs mer: internationell författarpresentation literaturfestival.com.

4. Fredrik Backman

Fredrik Backman (född 1981) är författaren som med värme och humor har rört läsare långt utanför Sveriges gränser. Han debuterade 2012 med romanen En man som heter Ove, som snabbt blev en stor försäljningssuccé. Boken om den vresige änklingen Ove som finner vänskap och mening motvilligt, gick rakt in i hjärtat på läsarna och har både filmatiserats i Sverige (2015 med Rolf Lassgård) och i Hollywood (2022 med Tom Hanks i huvudrollen). Backmans berättarstil kombinerar folklig igenkänning med insiktsfulla skildringar av ensamhet, kärlek och gemenskap. Han lyckas balansera skratt och tårar, vilket gjort honom enormt populär: den engelska översättningen A Man Called Ove toppade New York Times bestsellerlista 2016. Efter succén med Ove har Backman skrivit fler bästsäljare, bland annat Min mormor hälsar och säger förlåt (2013) och idrottsdramat Björnstad (2016) som blev TV-serie. Hans böcker är översatta till över 40 språk och fortsätter att fascinera en global publik med sina tidlösa teman.

Exempel på verk: En man som heter Ove (2012); Folk med ångest (2019).
Läs mer: Boktugg (artikel om Backmans USA-framgång)

5. Stieg Larsson

Stieg Larsson (1954–2004) må ha gått ur tiden, men hans verk lever vidare som portalverk inom modern spänningslitteratur. Larsson var journalist och antirasistisk aktivist, som kanaliserade sitt samhällsengagemang in i Millennium-trilogin, tre banbrytande kriminalromaner utgivna postumt 2005–2007. Första delen Män som hatar kvinnor (2005) introducerade världen för Lisbeth Salander, den geniala hackern och överlevaren, och journalisten Mikael Blomkvist. Med rå realism skildrade Larsson våld mot kvinnor, korruption och högerextremism (ämnen han kände väl som grundare av tidskriften Expo) inom ramen för gastkramande thrillerintriger. Böckerna blev internationella storsäljare och har filmatiserats både i Sverige och i USA, vilket utlöste en global boom för ”Nordic Noir”. Larssons mod att förena spänning med social kritik gör att Millennium-serien fortfarande är ett måste för den som vill förstå det moderna deckarundret. Efter Larssons död har serien fått nya delar av andra författare, men det är ursprungstrilogin, Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden (2006) och Luftslottet som sprängdes (2007), som lade grunden och förändrade genren för alltid.

Exempel på verk: Millennium-trilogin: Män som hatar kvinnor (2005); Flickan som lekte med elden (2006); Luftslottet som sprängdes (2007).

6. Camilla Läckberg

Camilla Läckberg (född 1974) är en av Sveriges mest lästa författare och har kallats landets deckardrottning. Hon fick sitt genombrott med Fjällbacka-serien, en svit kriminalromaner som utspelar sig i hennes egen hembygd Fjällbacka på Bohusläns västkust. Debuten Isprinsessan (2003) introducerade författaren Erica Falck och polisen Patrik Hedström som löser mord i den lilla skärgårdsidyllen, där mörka hemligheter lurar under den pittoreska ytan. Läckberg kombinerar klassisk pusseldeckarspänning med relationsdrama och historiska tillbakablickar, ett grepp som trollbundit en bred läsekrets. Hennes två första deckare fick strålande recensioner och hittade snabbt många läsarenordinagency.se, men det verkliga genombrottet kom med tredje boken Stenhuggaren (2005) som nominerades till Bästa svenska kriminalromannordinagency.se. Totalt har Läckberg skrivit elva böcker i serien, vilka har översatts till minst 40 språk och sålts i över 30 miljoner exemplar världen över (flera har även filmatiserats för TV). Genom sin entreprenörsanda och sitt engagerande berättande har Läckberg blivit ett internationellt fenomen, och hennes namn är idag synonymt med svensk spänningslitteratur.

Exempel på verk: Isprinsessan (2003); Stenhuggaren (2005).
Läs mer: Nordin Agency (författarpresentation) nordinagency.se.

7. Lina Wolff

Lina Wolff (född 1973) är en flerfaldigt prisbelönt författare och översättare som tillför en kosmopolitisk krydda till den svenska samtidsprosan. Hon debuterade 2009 med novellsamlingen Många människor dör som du, men det stora genombrottet kom med romanen De polyglotta älskarna (2016). I denna mångbottnade berättelse, där flera röster flätas samman, dissekerar Wolff maktspelen mellan män och kvinnor i litteraturens och kärlekens värld. Kritiker hyllade romanen som ”mångröstad, vindlande, feministisk, fängslande och en smula provocerande” albertbonniersforlag.se, skriven på ett språk lika exakt som förföriskt. Boken belönades med Augustpriset 2016 och har översatts till över 17 språk, vilket vittnar om dess internationella genomslag. Wolffs erfarenheter från att ha bott i Spanien och Italien genomsyrar hennes verk, hon blandar svensk vardag med sydeuropeisk svartsyn och drastisk humor. Även hennes första roman, Bret Easton Ellis och de andra hundarna (2012), uppmärksammades och vann Tidningen Vi:s litteraturpris. Med sitt originella tilltal och skarpa blick för relationers maktbalans har Lina Wolff etablerat sig som en av Sveriges mest intressanta samtidsförfattare.

Exempel på verk: De polyglotta älskarna (2016); Bret Easton Ellis och de andra hundarna (2012).
Läs mer: Albert Bonniers Förlag (kritikercitat) albertbonniersforlag.se.

8. Lena Andersson

Lena Andersson (född 1970) är en skarp intellektuell röst i den svenska litteraturen, känd för sin analytiska stil och förmåga att väcka debatt. Hennes mest omtalade roman är Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek (2013), en studie i kärlekens obarmhärtiga ojämvikt. Här skildrar Andersson poeten Ester Nilssons förtärande passion för konstnären Hugo Rask en relation där känslorna är skevt fördelade och förnuftet sätts på prov. Romanens dissekering av självbedrägeri och maktförhållanden i kärlek hyllades för sin skärpa och psykologiska insikt. Den belönades med Augustpriset 2013 för bästa skönlitterära bok augustpriset.se och ledde till omfattande diskussioner om förnuft kontra känsla i moderna relationer. Andersson, som även är en välkänd kolumnist, fortsatte att utforska Ester Nilssons öde i uppföljaren Utan personligt ansvar (2015). Hennes prosa är avskalad och filosofisk, vilket ger läsaren utrymme att själv reflektera. För vana läsare erbjuder Lena Anderssons författarskap både intellektuell stimulans och engagerande berättelser om hur vi människor tänker, känner och ibland lurar oss själva.

Exempel på verk: Egenmäktigt förfarande (2013); Utan personligt ansvar (2015).
Läs mer: Augustprisets webbplats augustpriset.se, Natur & Kultur (förlagets information).

9. Karin Smirnoff

Karin Smirnoff (född 1964) är en relativt ny stjärna på den svenska litteraturhimlen som snabbt vunnit både kritikernas och läsarnas hjärtan. Hon debuterade sent, vid 54 års ålder, med romanen Jag for ner till bror (2018) – en mörk och suggestiv berättelse om tvillingarna Jana och Bror i en norrländsk by präglad av våld och trauma. Boken fick triumferande recensioner och nominerades till Augustprisetbookhype.com. Smirnoffs säregna stil, där dialoger saknar citationstecken och dialektala uttryck förekommer, ger texten en omedelbar, karg ton som fångar Norrlands atmosfär. Jag for ner till bror följdes av ytterligare två delar i Jana Kippo-trilogin (Vi for upp med mor (2019) och Sen for jag hem (2020)), och tillsammans har de sålt över en halv miljon exemplar i Sverigebookhype.com. Smirnoffs förmåga att skildra både brutal verklighet och syskonkärlek med empati gör trilogin till en modern klassiker om livets villkor i glesbygden. Hennes genomslag ledde till att hon 2021 utsågs att ta över stafettpinnen i Stieg Larssons Millennium serie, bookhype.com. en anmärkningsvärd bedrift som visar vilket förtroende hennes berättarkraft inger. Genom att förena det lokala norrländska perspektivet med det globala deckarfenomenet har Karin Smirnoff befäst sin position som en av vår tids viktiga svenska författare.

Exempel på verk: Jag for ner till bror (2018); Millennium-delen Havsörnens skrik (2022).
Läs mer: Bookhype (internationell författarbiografi) bookhype.com, SVT Nyheter (intervju i samband med Millennium-uppdraget).

10. Mikael Niemi

Mikael Niemi (född 1959) ger en unik röst åt Sveriges nordligaste trakter och Tornedalen. Han fick ett enastående genombrott med Populärmusik från Vittula (2000), en hejdlöst underhållande uppväxtskildring från byn Pajala på 1960-talet. Romanen, som blandar skröna, humor och ömsint nostalgi, sålde i enorma upplagor och belönades med Augustpriset år 2000. I boken får vi följa Matti och hans vän Niila genom tonårens äventyr i skuggan av laestadiansk väckelse, släktfejder och rockmusikens intåg i norr. Niemi skildrar det tornedalsfinska kulturarvet med värme och självironi, samtidigt som han belyser universella teman som vänskap, identitet och drömmar i en avfolkningsbygd. Populärmusik från Vittula blev även film 2004 och är för många läsare ett kärt porträtt av en tid och plats få kände till innan. Efter succén har Niemi visat prov på stor bredd: han har skrivit poesi och ungdomsböcker, och i romanen Koka björn (2017) kombinerade han kriminalintrig med historisk fiktion i en norrbottnisk kontext. Mikael Niemis författarskap fortsätter att vara relevant för att det ger röst åt Sveriges geografiska och kulturella periferi, och påminner oss om litteraturens kraft att förena skratt och allvar.

Exempel på verk: Populärmusik från Vittula (2000); Koka björn (2017).
Läs mer: Norstedts förlag (förlagsinformation) norstedts.se