”Jag skulle kunna hoppa ner från balkongen”, tänker Alma på badhotellet i Saltsjöbaden. Hon är inte där för att bada, utan för att hon är gammal och sjuk. För länge sedan, på 1890-talet som ung studentska i Helsingfors, kallades hon Söderskälm av sina kamrater, ”de gamla kvinnliga”. Hon som ingenting såg ut men som alltid hade ett rappt svar på tungan. Alma handlar om en ung flicka i en stor syskonskara som blir Finlands första kvinnliga professor. Hon blir också en enastående produktiv och populär författare och omger sig med en färgstark umgängeskrets. Bland vännerna finns Mauritz Stiller, prins Wilhelm, Hjalmar och Stina Bergman. Sköterskorna på badhotellet har ett kall och Alma undrar om också hon hade ett kall. Den mest brännande frågan är om det hade gått att kombinera med äktenskap och familj. Kärlek har inte saknats i hennes liv, men den har alltid varit villkorad och hon har för det mesta varit den andra kvinnan. Alma Söderhjelm var dotter, syster, universitetslärare, vän och älskarinna. På glasklar prosa frammanar Merete Mazzarella den Alma hon alltid känt som sin.