Ateisten och den heliga staden växte fram ur mitt förord till en annans bok, Peter Nolls "Den utmätta tiden". Hans nära förestående död hade givit honom levnadsvisdom. Orden som väller fram här i hans kölvatten berör några besläktade och många obesläktade ämnen. De handlar om cancer som kan belysa den normala cellfunktionen och om fredlig samlevnad mellan virus och människa. De häpnar inför biologins stora flod som flyter fram, underbar och fruktansvärd, likgiltig och ohejdbar. De berättar om vetenskapsmännen som försöker navigera på den, mellan klippor av berusning och nedstämdhet, visdom och dårskap. Ganesha, hindrens, hämningarnas och avspärrningarnas gud, vars elefanthuvud måste tillbedjas och blidkas före varje resa, har varit mig nådig. Orden trängde fram, det var bara att ställa sig vid sidan om och titta på. Är jag stolt över dem, skäms jag över dem? Både det ena och det andra... Georg Klein Ur förordet till "Ateisten och den heliga staden" - Albert Bonniers förlag