Det är svåra tider. Lungsot härjar i bygden och drabbar hög som låg. Den lömska smittan är osynlig och den som sköter om de sjuka har inte en chans att värja sig. Men Malin sparar sig inte. Hon hjälper alla och försöker att inte tänka på vad som kan ske. Det här året tackade Malins mor nej till att fira julen på Granlunda. - Det är en lång, dryg tur i kylan, sa hon. Och jag har också hostat den senaste tiden. Det verkar vara någonting som går... - Hostan har nått oss också, svarade Malin en aning undvikande. -Ja, vi får be Vår Herre om, sa modern allvarligt, att det bara är en vanlig vinterhosta vi dras med och inte själva lunghostan. - Men, mor då, vad är det för prat? sa Malin med ett ansträngt skratt. lite hosta är knappast något man dör av. Men hon kände sig långt ifrån säker när hon lade på luren. Hennes mor hade sagt det som Malin fruktade mer och mer... - StorySide