En äldre dam hittar Elin ensam i en barnvagn, skrikande och med en blöja som behöver bytas. Det är början på Elins ständiga flyttar mellan hemmet med mamman som dricker och olika barnhem och fosterhem. Hon blir snabbt en mästare på att känna in vad vuxna förväntar sig och på att anpassa sig för att inte vara till besvär. Om hon bara kunde låta bli att provocera de vuxna genom att skratta när de blir arga. Wicky Belle berättar om hur det är att söka trygghet och tillhörighet där den finns, men också upptäcka att tryggheten är skenbar och döljer än mer destruktivitet. Hur vet man vad man förtjänar och vad man har rätt till? Hur förstår man vad som är normalt, och hur hittar man en väg ur sitt kaos? Vad händer när man själv får ansvar för ett litet barn? Insiktsfullt och gripande berättar Wicky om hur det är att växa upp när det inte riktigt finns vuxna som ser och visar den omsorg som ett barn borde kunna förvänta sig. Det är tankeväckande för alla som har barn omkring sig, oavsett om det är i yrkeslivet eller i privatlivet.