Jag borde ha tackat nej till det här jobbet. Verkligen. Senast i det ögonblick jag ser vem det är som erbjuder mig det. Noah Blake. Min brors bästa vän en gång i tiden. Nu min chef. Och mannen som jag tillbringade en natt med för fyra år sedan – en natt som ingen får känna till. Fyra år av tystnad. En konflikt som sprängde våra familjer i bitar. Och ett gammalt agg som Noah uppenbarligen aldrig riktigt lagt bakom sig. Väldigt moget. Sedan anställer han mig. Inte för att han litar på mig. Och absolut inte för att han plötsligt tror på andra chanser. Utan för att jag är det perfekta påtryckningsmedlet. Mot min bror. Charmigt, eller hur? Jag borde gå. Med huvudet högt, rakryggad och ett av de där värdiga tal som kvinnor i filmer alltid levererar perfekt. Problemet är bara att mitt konto är tomt. Mina besparingar gick upp i rök i en investering som i efterhand var ungefär lika seriös som ett frieri på en parkeringsplats. Och det här jobbet är min sista chans att inte sjunka helt och hållet. Så jag stannar. Och inbillar mig att Noah Blake inte betyder något för mig. Spoiler: Det fungerar sisådär. För Noah håller mig närmare än vad en chef borde. Hans blick dröjer sig kvar för länge. Hans frågor träffar alltför precist. Och när han rör vid mig känns det inte som hämnd. Det känns som oss. Utmärkt. Jag gillar ju i princip att göra samma misstag två gånger. Tills jag plötsligt håller ett test i handen. Två streck. En hemlighet. Ingen väg tillbaka. Än så länge vet ingen om det. Inte Noah. Inte min bror. Och till och med jag ignorerar den här katastrofen med en hängivenhet som nästan vore imponerande, om den inte vore fullständigt hopplös. Men när sanningen kommer i dagen kommer den att förstöra allt. Noah. Min bror. Och kanske även mig. Broken Trust är en fristående kärleksroman med lyckligt slut.