Ett av 2010-talets mest kända fotografier föreställer president Barack Obama och hans närmaste krets samlade i Vita huset för att följa hur USA:s soldater tar sig in i Usama bin Ladens högkvarter i Pakistan och avrättar honom. Vad visar bilden? Och vad döljer den? Historiens slut, kallade den amerikanske författaren Francis Fukuyama tillståndet i världen efter kommunismens fall i slutet av 1980-talet: det behövdes inte längre några revolutioner, det skulle räcka med att sprida västvärldens liberala värden och marknadsekonomi, så skulle alla få plats i samma globala rum. Men kolonialismens attityder och mekanismer lever kvar och globaliseringen har knappast inneburit något entydigt segertåg för frihet, jämlikhet och rättvisa. Världen av idag ser väldigt annorlunda ut beroende på om man är rik eller fattig, om man bor i nord eller syd, om man är vit eller svart, man eller kvinna. I sin nya bok går Stefan Jonsson djupare än tidigare i diagnosen av den globala maktordningen. Hans tätt sammanvävda essäer handlar om konst, film och litteratur som lyckas skildra samma händelseförlopp från motsatta perspektiv, samtidigt som de visar sambanden mellan världens framsida och baksida. För Där historien tar slut tilldelades Stefan Jonsson Gerard Bonniers essäpris 2021 à 100 000 kr. - Norstedts