Ingen motståndsrörelse mot Nazityskland var så lyckligt lottad som norska hjemmefronten – tack vare hjälp via den 160 mil långa gränsen mot Sverige, skriver Anders Johansson i sin nya bok om de båda broderländerna under andra världskriget. Tysk transittrafik, järnmalmsexport till Hitlers vapensmedjor och andra eftergifter till regimen i Berlin har färgat en negativ bild av Sveriges förhållande till Norge. Men redan från ockupationens första dagar deltog enskilda svenskar aktivt i den norska motståndskampen – trots samlingsregeringens strikta neutralitetspolitik de första krigsåren. Hjemmefronten fick hjälp av frivilliga soldater, småbönder, poliser, tullare, militärer och andra svenskar, främst i gränsbygderna. Över 60 000 norska flyktingar kom till Sverige mellan 1940 och 1945. Men i motsatt riktning opererade sabotörer och commandos in i Norge från svenskt territorium. Dessutom korsades gränsen av norska agenter och kurirer, som de första krigsåren hotades av spionstraff i Sverige men senare samarbetade med försvarsstabens underrättelsetjänst till ömsesidig nytta.