Som 27-åring hade drottning Kristina lämnat tronen i stormakten Sverige. Kristina angav som skäl att riket behövde en man som kunde föra trupper i fält, men själv hade hon sagt till riksrådet att hon inte ville gifta sig. På julafton 1654 avsade hon sig sin lutherska tro i en privatceremoni i slottskapellet i Bryssel. Omvändelsen till katolicismen gjorde henne ännu mer uppmärksammad i Europa – hyllad i den katolska världen och förtalad i den lutherska. När Kristina kom till Paris stod 200 000 människor på gatorna för att få en skymt av den svenska drottningen i septemberskymningen. Någon politisk makt hade hon inte kvar. Däremot hade hon sin kunglighet. Vad ger ytterst legitimitet att härska - rollen som regent eller börden, det faktum att hon fötts till drottning? Och vad innebar det att hon hade avsagt sig sin roll, men ändå fortsatte att hänvisa till sin börd för sina politiska motiv och intressen, vilka nu enbart var hennes personliga? Erik Petersson (född 1985) är historiker och verksam vid Linköpings universitet. Han forskar främst om nordiskt 1500- och 1600-tal. Han har gett ut biografier över Karl IX, Per Brahe den yngre och drottning Kristina. Senaste boken heter Furste av Norden. - Natur & Kultur Digital