Search
Guds barmhärtighet (1999)
2,00( 1 resencionser )
Boken utspelar sig under första halvan av 1900-talet och ställer frågor kring rasismen mot samer och den döende landsbygden. 1916 kommer Hillevi Klarin, som nyutbildad barnmorska, till Svartvattnet i Jämtland. Hon möter en hård värld där framförallt kvinnor och barn far illa.
Recensioner
Berättelsen tar sin början 1916, men i vad vi kan kalla bokens prolog, första kapitel får vi höra en kort tillbakablick som på ett mästerligt sätta sätter tonen för hela berättelsen.
Risten, bokens berättare och i vissa avseenden också bokens huvudperson berättar hur hon vid sex års ålder möter en man en vinterkväll då hon går över en bro. Först blir hon rädd men när hon presenterar sig för manen minns han vem hon är. Hon presenterar sig som Kristin, hennes svenska namn, men när det går upp för mannen, som är hennes morbror Laula Anut, vem hon är så börjar han sjunga, – ”Risten, onne manna…. nanana onne manna.”
Bara en sida in har Kristina Ekman satt tonen för hela berättelsen. För, även om vi i denna bok får följa flera andra människor, deras liv, berättelser om utanförskap, alkoholism, misär, landsbygd, barn och kvinnor som far illa, så är just identitet och språk bokens kärna.
”Fyra språk har jag nu och för min berättelse väljer jag det som jag lärde mig på Praktiska Skolan i Katrineholm. Laula Anut hade tre av de fyra språken.”
Risten, bokens berättare och i vissa avseenden också bokens huvudperson berättar hur hon vid sex års ålder möter en man en vinterkväll då hon går över en bro. Först blir hon rädd men när hon presenterar sig för manen minns han vem hon är. Hon presenterar sig som Kristin, hennes svenska namn, men när det går upp för mannen, som är hennes morbror Laula Anut, vem hon är så börjar han sjunga, – ”Risten, onne manna…. nanana onne manna.”
Bara en sida in har Kristina Ekman satt tonen för hela berättelsen. För, även om vi i denna bok får följa flera andra människor, deras liv, berättelser om utanförskap, alkoholism, misär, landsbygd, barn och kvinnor som far illa, så är just identitet och språk bokens kärna.
”Fyra språk har jag nu och för min berättelse väljer jag det som jag lärde mig på Praktiska Skolan i Katrineholm. Laula Anut hade tre av de fyra språken.”
Andra verk
