Som frontfigur och låtskrivare i Mando Diao vann han guldskivor, drog in miljoner och dyrkades av fans över hela jorden. Sedan bestämde sig Gustaf Norén för att vandra i en helt annan riktning. GUSTAF NORÉN är ett reportage skrivet av Erik Eje Almqvist, och publicerades ursprungligen i Magasinet Filter nummer 49, 2016. Gustafs fingrar trummar mot matbordet. Han försöker sammanfatta vad som hänt det senaste året. - Att Gustaf skulle ha blivit galen? Nej. Gustaf har inte blivit galen. Gustaf har alltid varit så här. En magväska i svart nylon hänger över hans halvglansiga Adidasbyxor. Hjässan blänker. För bara åtta månader sedan var han fortfarande en del av det band med vilket han sålt ut tyska hockeylador, vunnit japanska guldskivor och spelat hos Conan O’Brien. Med sina tonsatta Frödingdikter erövrade de till och med svensktoppspubliken. Fick sommarprata, uppträda i Allsång på Skansen och spela inför riksdag och kungafamilj på riksmötets öppnande i plenisalen. Sedan kom pressmeddelandet, det som förklarade att Gustaf Norén inte längre var en del av bandet. Samma kväll gästade han det direktsända TV-programmet Breaking News. Redan när han gjorde entré i pyjamaslik dräkt med ockulta mönster stod det klart att det här inte skulle bli någon vanlig intervju. Därefter såg tittarna hur en tagen Gustaf Norén förklarade att han inte alls lämnat Mando Diao eftersom »Mando Diao inte finns«. Textförfattaren Erik Eje Almqvist har utsetts till Årets Journalist och är till vardags chefredaktör på Filter, där han främst skriver längre reportage. Filter är ett aktualitetsmagasin som specialiserat sig på djuplodande reportage om människor och företeelser som färgar vår svenska samtid. När Sifo bad 42 000 personer att ranka Sveriges bästa magasin, placerades Filter på delad förstaplats med fotbollsmagasinet Offside.