– Här, säger han, här levde din riktiga mamma, här levde Gertrud… Med de orden förs den kvinnliga huvudpersonen i Eva Adolfssons roman in i ett sökande längs barndomens gator i den stora staden vid sundet, en stad med dunkla minnen från krigets tid. I korsningen mellan minne och fantasi börjar det förflutnas gestalter leva ett eget liv inom henne. De visar sig för henne, har någonting mycket viktigt att säga – Leonard, som deltar i den antifascistiska kampen och räddar flyktingar över gränsen, Alvar, som är romanens ledsagare in i det förgångna, och Gertrud, inte minst Gertrud, hon vars tankar och ord rör sig så osäkra i världen, lärarinnan som försvann innan hon riktigt fått leva, men som berätterskan nu träder allt närmre. Eva Adolfssons språk rör sig med drömmens lätta självklarhet genom de olika skikten av nu och då, genom det som hänt, det som kanske hänt, det som kunde hänt, och en tid stiger fram, närvarande och undflyende. Eva Adolfsson (1942-2010) var litteraturvetare och författare. I hennes frånvaro från 1989 var hennes skönlitterära debut - Albert Bonniers förlag