Efter att storslaget porträtterat en skyldig man i Brott och straff, kovände Dostojevskij medIdioten genom att porträttera en man av renaste oskuld. Den tjugosexårige Furst Musjkin återvänder till Ryssland efter åtskilliga år i en Schweiziskt sjukstuga för att hämta ut ett arv och för att "vara bland människor". Innan han når sitt hem träffar han den mörksinnade Rogosjin, en rik köpmansson som är besatt av den vackra Nastasia Filippovna, ett förhållande med en tragisk upplösning som snart snärjer även den godtrogne Musjkin. I S:t Petersburg finner Furst Musjkin ett samhälle besatt av pengar, makt och manipulation och han känner sig allt mer isolerad från omvärlden. Skvaller och förtal eskalerar till mord när Dostojevskij ritar upp de överraskande effekterna som den här "oerhört vackra mannen" har på människorna omkring honom och som leder upp till den avslutande scenen i boken, som är en av de starkaste scener som någonsin satts på pränt i hela världslitteraturen. - StorySide