Varje morgon målar Jerry en sorgrand runt sina ögon, svart kajal mot det blå. Det finns de som tror att han är bög för att han sminkar sig, men så är det inte. Han har bara så mycket svartkänslor att han måste visa det svarta. Bland de andra i gänget känner han sig som en skugga, en som finns där och glider med, men som i övrigt är helt ointressant. Och hemma är klyftan mellan honom och de frireligiösa föräldrarna avgrundsdjup. Förutom lillasystern Annie är Lilla Darling den enda som är viktig för Jerry. Han ser något hos henne som de andra i gänget inte ser, och han vet att hon luktar som sommar - som en sommar med regn. Den mångfaldigt prisbelönta författaren Johanna Nilsson är tillbaka med en inkännande berättelse om ensamhet, kärlek och identitet. De magiska inslagen, som fanns i till exempel Robin med huvan, uteblir i Lilla Darling. I stället serverar Johanna Nilsson oss en samtidsskildring från förorten skriven på ett oerhört vackert språk. - Rabén & Sjögren