Wilhelm Agrell är en av landets främsta experter på underrättelseverksamhet. Nu skriver han om ett tidigare okänt ämne i svensk litteratur: det kalla krigets underrättelsehistoria. USA:s och Sovjetunionens ömsesidiga önskan att efter krigsslutet 1945 kontrollera Östeuropa involverade till en början inga militära planer. Men efter hand ökade risken för en väpnad konfrontation. Världen fasade för ett atomkrig. Men i det krig som kom att utkämpas, var det inte arméer och massförstörelsevapen som sattes in. Den verkliga kampen fördes i underrättelsetjänsterna, som med övervakningssystem och agentnät försökte infiltrera och kontrollera varandra. Stora mängder nytt material finns bland källorna när Agrell skildrar det spionage som pågick i nära ett halvt sekel. Boken, som sträcker sig från 1945 fram till 1989, rör sig på två plan. Dels på ett översiktligt som beskriver förhållandet mellan de två supermakterna, dels skildras enskilda händelser och människoöden. - Historiska Media