Det är bra att ha en mamma som är kär för hon säger ja till nästan allt. I vanliga fall tycker Myran att mamma kan vara ganska petnoga. Allvarligt talat, suckar hon, fast det bara handlar om pluttgrejer. Nu verkar hon ha glömt hur man blir irriterad och märker knappt att Myrans gympapåse är borta eller att han har missat läsläxan. Äh, det löser sig, säger hon bara. Mamma och pappa bor inte tillsammans längre, och Myran bor varannan vecka. Hos pappa finns Ludde, Myrans katt, men mamma är allergisk så hemma hos henne finns bara Jesper. Myran tycker att han är snäll, men det säger han inte, för då kanske pappa blir ledsen. Fast Myran har inte tid att bry sig så mycket om de vuxnas problem han måste ju hinna jaga Eva på skolgården och panta flaskor med Diego. Och lära sig nya gåtor såklart! Första boken om Myran En Myras liv älskades av både läsare och kritiker, och fortsättningen gör ingen besviken. Små och stora funderingar blandas och Emma AdBåges illustrationer passar på pricken till den roliga men samtidigt allvarliga historien om Myran och hans familj och vänner. - Rabén & Sjögren