Jag har alltid undrat varför jag älskar musik. Och varför jag samtidigt kan hata den så intensivt. Musik har blivit något stort och problematiskt, på samma gång konsumtionsvara och existentiell nödvändighet. Musik kan alla relatera till. Men det krävs att någon som Karolina Ramqvist liftar med en svetsare i snömodden mellan Fagersta och Västerås för att man ska förstå vidden av det hela. Vad det handlar om är konsten att se. När Karolina går in i ett rum redovisar hon sedan precis de nyckelbilder som gör det möjligt att som läsare förstå hur det verkligen ser ut. På samma sätt skildrar hon den moderna musikhistorien. Hon utgår ifrån händelser, människor och platser där musiken finns och låter oss förstå hur den låter och varför vi tycker om den. Hennes essäer är riktiga berättelser eftersom de rör på sig. Än hit och än dit. Jag tror att det egentligen är en roman. Po Tidholm - Norstedts