Hur har den svenska utrikespolitiken förändrats sedan neutraliteten och alliansfriheten befästes för över sextio år sedan? Med lika stor hetta som neutraliteten under årtionden försvarades, med lika stor lätthet övergavs den när Sverige ansökte om att bli medlem i EU. Den linje som så länge legat fast ansågs inte längre relevant. Men Sveriges övergivna neutralitet – som sammanföll med Berlinmurens fall, Sovjetunionens kollaps och EU-inträdet – innebar inte att andra länder och maktblock gav upp sina ansträngningar att ta kommandot i världspolitiken. Kampen om dominans och inflytande fortsätter men med Sverige som iakttagare och lojal EU-medlem istället för som tidigare problemformulerare och aktör. Hur gick det till när Sverige befäste neutraliteten och med den som bas förvandlades till världssamvetet som kunde spela en betydligt större utrikespolitisk roll än vad landets storlek motiverade? Och hur gick det till när Sverige övergav den rollen och anpassade sig till den plats som var avsatt för en liten nation utan större egna utrikespolitiska ambitioner? Neutralitetens tid är en personlig utrikespolitisk resa under ett halvt århundrade där den svenska utrikespolitiken vävs samman med de dramatiska internationella skeendena under den perioden. I boken är också flertalet svenska utrikesministrar intervjuade och ger sin syn på den egna tiden på ministerposten. - Bokförlaget Forum