Och havet gav igen är en tät, vemodig och vardagsnära historisk relationsroman om kärlekens uthållighet, moderskapets oro och ensamheten i ett liv nära havet. Den andra delen i trilogin om Dagmar och Holger fördjupar berättelsen om familjen och Folkhemssverige under 1950-talet. Dagmar har lämnat Gotland för Tjörn, där hon och Holger bygger ett liv bland hans släkt och i sjömanshustrurnas gemenskap. Hon är mor, snart till två, och börjar hitta fotfäste på västkusten. Men Holger är ofta borta, och när han är hemma är han inte alltid närvarande. Tomflaskorna blir fler, nätterna längre och frågan om vad som krävs för att hålla ihop en familj allt svårare att värja sig mot. Här blir havet en bild för både frihet och fara. Romanen lyfter fram teman som beroende, lojalitet, kvinnlig vänskap, moderskap, skam och den tysta kraft som krävs för att leva vidare när kärleken inte räcker till på egen hand. Språket är vackert, rättframt och känsligt avvägt. Läsupplevelsen är intim och emotionellt stark, med en tydlig närvaro i miljön: balkongen, hamnljuden, saltet, väntan och de små vardagshandlingarna som får ett helt liv att synas. Passar läsare som uppskattar Kerstin Ekman, Vibeke Olsson och Elsie Johansson, särskilt den som söker historisk fiktion med psykologiskt djup, kvinnoperspektiv och stark miljökänsla. ”Språket är vackert och rättframt, orden så precisa och välavvägda att fantasin får fritt spelrum…” BTJ helhetsbetyg: 5.