Yogobida spände sina till synes små korta ben och kröp ihop, som på huk, över dem. Halsen drogs in och ögonen slöts. Armarna fälldes in och bakåt över ryggen innan han började småskaka och vibrera. ”Nu ska vi snart hoppa!” viskade Yogobida. ”Jag har ett bra ställe vi kan åka till”. Poff, suselibrus, sväng och flax genom rymden, så var de snart framme. Berättelsen handlar om en liten pojke och hans rymdkompis Yogobida, som ofta kom och besökte pojken utanför hans sovrumsfönster innan han skulle lägga sig till att sova om kvällen. De båda språkade en hel del, men inte högt förstås. Det blir riktigt roligt när Yogobida kommer på besök och han brukar verkligen bjuda på sig själv när han sådär typiskt småbugar sitt huvud och blinkar med ögonen. Fast egentligen har Yogobida mycket intressant att berätta. Följ med på hisnande rymdäventyr med den spektakuläre och alltid lika glade Yogobida som tar oss med till bland annat de finurliga smådjuren Murrernas planet, den märkliga knakplaneten och de omständliga Hynernas planet. Och håll i hatten när det blir dags att besöka den ensamme Guldmannen…