Benny kavlade upp ärmen och snurrade i skjorttyget så att blodflödet skulle stoppas upp och fylla venerna. "Jag skulle aldrig ge dej horse", sa Totte. "Det löser upp dej invärtes så att du svartnar. Men pulver, förstår du, pulver, det är ljuset. Det får livet att glimra till lite. Grönskimrande, blåblodigt, vad du vill. Det är det enda alternativet. Det är som en röd låga genom en snödriva. Det är en smäll i solarplexus. Det är som att ha en morsa och en farsa som bryr sig om en." Pulver utspelas i Stockholm under sjuttiotalets och åttiotalets första år och skildrar två unga människor, Benny och My, förvisade till en framtidslös tillvaro och drogers makt. Benny har hamnat snett tidigt i sitt liv. När romanen börjar befinner han sig i en knarkarkvart tillsammans med paret Gunnar och My och ett antal tillfälliga gäster. Alldeles strax kommer polisen att slå till. Efter den inledande scenen får vi följa de båda huvudpersonernas historia fram till – och förbi – denna händelse: Bennys väg in i missbruket, från tonårens mildare vurpor till den tyngre narkotikan, hans möten med socialarbetare och myndigheter; vårdbiträdet Mys kärlek till Gunnar, hennes initiering i knarkarkretsarna och hennes fruktansvärda öde när hon blir övergiven i Gunnars kvart i Hammarbyhöjden, kvarhållen och misshandlad och våldtagen under lång tid av några otillräkneliga råskinn, och till slut lämnas att dö. Det är en ödslig vilsenhet och rå mänsklig verklighet som skildras i Pulver. Men här finns samtidigt mycket av svart humor och absurda dialoger. Överhuvudtaget är det en berättelse präglad av kuslig precision och ett drabbande inifrånperspektiv.