Det är mars och meteorologen hade fel igen. Margareta Sundqvist är femtiosju år, pensionerad mellanstadielärare och fullständigt ointresserad av människor som beskriver snöslask som “en känsla av vår i luften”. Hennes hund Doris vill inte gå ut. Grannen Bengt-Åke tycker att vädret är härligt. Och snögubben på andra sidan gatan förlorar sina armar en efter en. Inne i köket står kaffet och svalnar bredvid ett vykort från Lissabon. Snöslask är en lågmäld berättelse om vardagens motsträviga skönhet, om grannar man inte riktigt orkar med och om de där små ögonblicken av ljus som försvinner nästan innan man hunnit förstå att de var där.