Ingen människa är en ö, men tre människor kan tiga ihjäl mycket. Sophia Janssons föräldrars förhållande byggde inte på stormande kärlek, men de delade det viktigaste i livet: ett barn. Mamma Nita dog tidigt. Far och dotter fick klara sig utan henne. Pappa Lars stod för trygghet och omsorg, men också för en orubblig tystnad. Vad hände med Nita? Och var Lars det helgon som Sophia alltid trott? Hon letar efter sanningen med hjälp av tidigare okända brev. I Sophia Janssons självbiografi förekommer tre öar: Tonga, som syskonen Tove och Lars Jansson ville flytta till på 1940-talet, Ibiza där Sophia bodde i den tidiga barndomen, och ön i Pellinge där flera generationer Jansson vistats. Släkten Jansson kommer oss nära: farfar lider av depression och Tysklandsvurm, hans hustru Ham tecknar och står ut, Tove och brodern Lasse flyttar hemifrån för att bli självständiga. Det fanns människor runt Tove Jansson som man inte återfinner i Mumindalens karaktärsgalleri. Sophia Jansson skriver inkännande och frankt. - Förlaget M