Vampyren lever i Frankensteins skugga
Vampyren lever i Frankensteins skugga
De flesta skulle nog säga att Dracula är den vampyr som populariserats vampyren mest. Det finns dock många andra Vampyrer som haft ganska stora genomslag, inte minst Vampyren med stort V.
Sommaren 1816 deltog Mery Shelley och en ung man vid namn Polidori i en spökhistorietävling. Shelley skrev Frankenstein (1818) och Polidori skrev The Vampyre (1817). Trotts att Frankenstein blev långt mer känd så förde faktiskt Polidori vampyren in i den engelska litteraturvärlden nästan 100 år före den långt med kända irländaren Bram Stoker. Därtill kan man säga att både Shelleys och Polidoris verk markerar en punkt i den gotiska skräcken där psykologisk inre plågor och moraliska frågor får stå i centrum. Shelly gör dock ett mycket bättre jobb med detta.
En annan vampyr som kanske borde få se mer ljus är Carmilla. När Stoker publicerade Dracula (1897) så var han inte ens den ända irländaren att publicera en vampyrbok i slutet av 1800-talet. Cirka 20 år tidigare publicerar Joseph Sheridan Le Fanu sin vampyrbok Carmilla. En vampyr som på många sätt känns modern. Om Dracula är en äventyrsberättelse, är Carmilla en psykologiskt thriller med erotiskt laddad skräck.
Samma år som Dracula publicerades släppte Florence Marryat sin bok, The Blood of the Vampire. En bok som till stor del handlar om ras och klass ur en mörkhyad kvinnas perspektivet medan hon resor genom Europa. Att vampyrism endast utgör en del av berättelsen påvisar hur väletablerad vampyrer faktisk redan var på den tiden.
Under åren 1845 till 47 skriver James Malcolm Rymer och Thomas Peckett Prest en följetong om vampyren Varney. De introducerar huggtänder, något som Polidori i sin bok inte tillskriver sin vampyr. Till Polidori försvar kan sägas att han inte beskriver något speciellt mycket utan lämnar det mesta till läsarens fantasi.
Varney Vampyren bjuder även på bett i nacken och en vampyr som är fylld av inne konflikter och ångest.
Cirka 100 år senare fördjupar Anne Rice vampyrens ambivalens med en långt mer komplex och reflekterande vampyr i boken Interview with the Vampire (1976), kanske idag mest känd genom filmen med Brad Pitt och Tom Cruise.
Under 2000-talet får vi än mer sympatiska vampyrer. En utav de mest känd är vampyren i Låt den rätta komma in (2004) av John Ajvide Lindqvist. Andra svenska vampyrböcker,